MammaMorransSanning 9
Läste en artikel i AB för ett tag sedan om utställningen Jerusalem, där Konstnärinnan Elisabeth Ohlson Wallin
har porträtterat HBT-personers situation inom bla Islam & Kristendomen, ett mycket hett ämne såklart och själva utställningen har föregåtts med mycket hot samt att öppnandet av utställningen hårdbevakades av polis då utställningen ansågs vara "ett hot mot rikets säkerhet"
Ursäkta, men hur kan en utställning som anses vara "ett hot mot rikets säkerhet" ens få visas?
Hur kan staten välja att priorietar denna genom att sätta in polisbevakning?
Hur är detta försvarbart?
Idagens samhälle när vi knappt har råd med poliser på gatorna och polisen är så hårt ekonomiskt drabbad att de knappt kan rycka ut på en misshandel - hur kan detta prioriteras?
Och hur kan det vara lagligt att ens genomföra något som anses vara "ett hot mot rikets säkerhet?"
Visserligen har vi grundlagar som stärker detta men några gränser borde ju finnas!
Vad tycker Ni?
[Och förövrigt tycker jag det är astöntigt när man har ett vanligt Olsson-efternamn och stavar det på ngt påhittat vis för att göra det mer speciellt...]
Elisabeth Ohlson Wallins kontroversiella utställning ”Jerusalem” visas på Södra Teatern. Utställningen innehåller 14 bilder av homosexuella, bisexuella och transpersoners kärlek i den heliga staden och har väckt stor debatt. Utställningen visas 4-13 januari 2011. Boken Jerusalem som stoppades under premiärvisningen på världskulturmuseet i Göteborg kommer samtidigt att släppas.
I utställningen speglas de tre världsreligionerna judendom, kristendom och islams syn på HBT-personer. Bilderna har väckt starka känslor eftersom Elisabeth Ohlson Wallin har projicerat citat från de tre heliga böckerna, bibeln, toran och koranen som fördömer HBT-personer och kvinnor. Bland annat har hon anklagats för att kränka religiösa. Men hennes intentioner är de motsatta.
MammaMorransSanning 8
Tjejer som inte hjälper andra tjejer hamnar inte i himlen!
Varför är det alltid så, att tjejer sänker tjejer?
Att de flesta tjejer pratar skit om andra och att många tar minsta tillfäller i akt att trampa på någon?
Jag brukar dagligen läsa BlondinBellasBlogg, en otroligt driven och duktig tjej som tar för sig och som [verkade] stå på alla tjejers sida!
Antar att det är fler som läst hennes blogg, och som kommer ihåg att förra sommaren blev hon antastad av någon äckelgubbe när hon var i Italien(?) på semester- det hela blåstes upp i media och hon skrev själv om det på sin blogg, hon mådde dåligt över det som hänt [såklart!] och skrev debattinlägg, krönikor och blogginlägg om hur tjejer ska kunna gå klädda hur de vill utan att bli antastade och att tjejer ska få bli hur fulla som helst utan att riskera livet- och jag kan inte annat än att hålla med om allt hon skrev!
Nu, igår, läste jag en intervju med henne från Nyheter24 där hon får frågan vad hon tycker om Julian Assange och hennes svar är minst sagt förvånande:
– Han är en hjälte! Fantastisk. Det skulle vara så tråkigt om det var sant (sexbrottsanklagelserna i Sverige, reds anm) och idiotiskt av honom. För mig är fri information jätteviktigt, jag tycker att han borde få Nobels fredspris.
– Min teori är att folk försöker sätta dit honom för de här våldtäkterna. Att säga som tjej att man har blivit våldtagen, och att det finns vissa som ifrågasätter det är jättehemskt. Men ändå - jag tror inte att han gjort det. Det finns en stor risk att det inte stämmer. Anklagelserna mot honom kom så fruktansvärt lägligt. Det behövs fler som vågar sätta ner foten, som Julian Assange, som vågar berätta sanningen.
What?
När en man på krogen i Italien "stoppade-in-två-fingar" i BlondinBella så var det så fruktansvärt [vilket det självklart var!] men när en man är anklagad för våldtäkt [visserligen "bara" anklagad] då är det en konspiration och inget som kan vara sant då anklagelserna kom i "lägligt i tid" ???
Sen är det klart att han är inte dömd för de här våldtäkterna men jag tycker ändå inte BlondinBella ska uttala sig på det viset om något som hon faktiskt inte vet någonting alls om!
Skäms!
MammaMorransSanning 7
Jag har så fruktansvärt svårt för GenusHäxor/GenusPrinsessor [beroende på vad man själv tycker]
personligen så spyr jag snart på hela genusdebatten- visst, jag tycker i grunden att den är rätt och att alla barn ska ha samma förutsättningar, lika värderingar, lika rättigheter och möjligheter! Så långt håller jag med...
Men sen tycker jag att barn ska få vara pojkar och flickor- de ska få vara blå, rosa, gröna, lila, gula och röda... De ska inte tvingas in i ett rosa prinsessliv eller ett typiskt ByggareBob-liv, jag har själv en son som gärna köper glittriga saker, klär ut sig till Prinsessa och som mer än gärna vill bli sminkad och ha nagellack och jag låter honom självklart ha det!
Så där är jag också med...
MEN, det jag verkligen avskyr är att de flesta som är sååå genusmedvetna och såååå intresserade fullkomligt måste trycka ner sina åsikter i halsen på allt och alla!
Varför, varför, VARFÖR?!
Det ska kommenteras i bloggar om de ser rosaklädda flickor och det ska kommenteras om man köper bilar till pojkar!
Varför måste det kommenteras hela tiden?!
Om jag ser ett flicka klädd i grönt eller brunt så skriver ju inte jag en kommentar om att Hon minsann borde köpa rosa kläder till sin dotter... För det är inte min sak att bestämma och jag tror heller inte mamman är intresserad av vad jag tycker!
Sluta skrik ut era åsikter, sluta försöka tvinga på oss Er tråkiga och uttjatade genusdebatt och framför allt, SLUTA tro att genusdebatten sitter i färgen på kläderna!
[Och ja, E har kläder som är blå/svarta/röda/gröna/beige/grå & LillaA har rosa/rosa/rött/lila/rosa... And I love it!]
En rolig kommentar;
Fick en anonym kommentar på MammaMorransSanning:
GILLAR katter!:
"...djur luktar, stör, skräpar ner och kräver uppmärksamhet!"
jaha, precis som barn menar du?
Vilken rolig kommentar- eller hur?
Och verkligen mitt-i-prick...dock tycker jag oftast bättre om barn än Katter...
MammaMorransSanning 6
Jag hatar [hatar är ett starkt ord men jag gör faktiskt det, inte personen men deras handling!] alla som kör fort på vår gata!
Vi bor på en gata med 22st hus, vilket gör det till en ganska lång gata- vårt hus är tyvärr placerat som nr8, vilket betyder att vi bor mitt på gatan- tydligen där de flesta tycker det är helt okej att hålla alltför hög hastighet!
Det faller sig nog naturligt för folk utan hjärna att man håller högst fart just i mitten av en ganska lång raksträcka... När jag bodde här förut [jag växta upp i samma hus som vi numer bor i] så körde alla jätteförsiktigt, alla visade hänsyn och alla tog ansvar för barnens säkerhet... Men nu, när nästan alla hus bytt ägare, så har det flyttat in nonchalanta, IQ-befriade människor och som dessutom umgås med nonchalanta idioter som inte alls bryr sig om att det bor barn efter gatan...
Det värsta är att de som kör fort gör det utanför vårt hus men när de närmar sig sitt eget hus [och därmed sina egna barn] så kör de jättesakta- betyder det att de struntar i mina barn med är rädda om sina?!
Antagligen...
Och visst, gatan är ingen lekplats men- barn smiter, barn har kompisar som bor på andra sidan gatan och barn ska gå till skolan...
Jag ska, i helgen, vara en riktig surkärring och åka och köpa en såndär "kör sakta, lekande barn-skylt" och ställa ut...men frågan är om fartdårarna ens är läskunniga?!
[Och om någon nu skulle läsa det här och känna sig träffad eller anklagad så fråga bara Er själva "Kör jag så fort att jag inte skulle hinna bromsa ifall ett barn sprang ut på vägen?" Om Du svara ja...Bra, då är det DIG jag skriver om, annars- keep moving on!]
MammaMorransSanning 5
Kort sagt, jag ogillar bloggerskor som inte länkar!
Jag förstår att man inte länkar folk i tid och otid och jag menar heller inte att man måste ha en kategori med typ
"Bloggtips" men skriver man om någon som har en blogg- ja, då länkar man!
Har man varit och ätit lunch hos någon eller skriver om något som man läst om hos någon annan och skriver om det i sin blogg- då länkar man!
Jag förstår inte alls tankegången jag-törs-inte-länka-för-då-förlorar-jag-läsare [den tankegången tror jag dessa rädda bloggerskor har, och dessutom måste de helt sakna självförtroende om de inte tror att folk så lätt slutar läsa deras bloggar bara för att de hittar ngn ny blogg att följa!]
Så, skriver Ni om någon annan som har en blogg- länka! Det kan även i slutändan gynna Er själva- om inte så hör det iallafall till vanligt hyffs!
Därför tänker jag nu länka några bra bloggar som jag läser [jag läser hur många bloggar som helst på en dag så det här är bara ett urval baserat på vilka som lämnat många kommentarer hos mig och jag tar inte med de som finns i min länklista!]:
Johanna Friman- tvåbarnsmorsan
Carina- Izors blogg
En Pojkmammas vardag
Mitt liv som Susanne
Joanna- ett aspergerliv
Fatima- Isayah's mamma & bf i mars
Sofie, Texas & Magen
FiasDrömmar
Lisa Bogren
MammaJolie
Caroline- en mammas tankar om vardagsliv, familjeliv & hundliv
[Uppdate: Fick en kommentar från Annica om att min länklista inte gick att se i bloggen? Är det ingen som ser den? Jag ser den på framsidan av bloggen till vänster...gör inte Ni det? Däremot så syntes tydligen en kategorilista, och den ser inte jag...]
.
Jag fullkomligt hatar när folk låter sina hundar springa utan koppel-
det är olagligt i den kommunen jag bor i med lösspringande hundar på allmän plats inom detaljplanerat område!
Och oavsett så hatar jag lösspringande hundar även om det är lagligt på vissa platser...
Mig spelar det absolut ingen roll om det är en mini-chiuaua eller en stor Dobberman-hund!
Jag-tycker-hundar-ska-ha-koppel!
Jag vill inte riskera att en hund ska hoppa mot mina barn, att en hund ska stoppa nosen in i LillaA's barnvagn eller att en hund ska bli skrämda av mina barns skrik och bitas- jag vill heller inte att en hund ska springa fram och lägga framtassarna på min vita Didriksson-jacka!
Sen vet jag att de flesta hundägare kör med stilen "min hund, den springer minsann aldrig ifrån mig och den har aaldrig bitit någon"...men uppenbarligen är det ju hundar som bits- eller hur?!
Och nej, jag är inte rädd för hundar, jag tycker bara inte om dem och egentligen inga andra djur heller... [Katten vi har är enbart för Barnens skull, jag anser dock att det är bra för barn med ett djur att ta hand om- men personligen så finns det inget djur jag skulle vilja ha...djur luktar, stör, skräpar ner och kräver uppmärksamhet!]
.
När jag var på MVC så kände BM på hur bebisen låg, och den hade lagt sig med huvudet nedåt varpå
hon sa: "Känn här, så känner du ditt barns huvud..."
Jag kände efter och sa andäktigt "Ohh, ja, nu känner jag- spännande!"
Men egentligen kände jag inte ett dugg, det som jag kände kunde likagärna vara en fot men vem vill vara en mamma som inte kan skilja på sitt eget barns huvud mot en fot?!
Och dessutom var det inte heller speciellt spännande då det är tredje barnet jag fekjar med nu....
Samma sak med UL:en, jag ser inte ett dugg- ser inte skillnad på bebisen, urinblåsan och allt annat jox som finns där inne!
När sköterskan visar på hur bebisens hjärta slår och har 4 kamrar [eller vad det nu har för antal?] så nickar jag och försöker se gråtmild ut men egentligen ser jag bara lite grått brus som liknar stjärnornas-krig på TV:n!
Hur är det med Er, kan enkelt se vad som är vad på ett UL?
.
Jag blir stressad av andra mammor, framför allt äldre mammor [vilket de flesta här i vårt område är]!
Oavsett hur gammal jag blir så är jag alltid, alltid yngst på föräldraträffar, dagismöten och liknande- de andra är oftast riktiga mammatyper med snickarbrallor [fast det inte är gravida], osminkade & deras barn har alltid med sig hembakad bröd på picknickdagar!
Själv känner jag mig som NallePuh i snickarbyxor, går inte ens ut och hämtar posten osminkad [ngt överdrivet] och E's fika är alltid bakat av Delicato [eller möjligen den duktiga bagaren på Bageriet som ligger en bit härifrån men oftast är jag så oplanerad för att ens hinner dit och handla...].
Jag är även den obekväma mamma på alla dagismöten, den som ifrågasätter varför de inte använder handsprit när det är vinterkräksjukantider och den som frågar varför barn som är laktosintoleranta inte får sås till sin potatis när det faktiskt går att göra utmärkt sås på havregrädde...
Dessutom är jag mamman som inte drar sig för att flera gångern i veckan ringa och fråga om det finns magsjuka/vattkoppsjuka barn på E's avdelning för att i såfall låta honom vara hemma...
.
Jag tycker det är urtråkigt att leka låtsaslekar med Barnen!
Att leka kafferep, tjuv-och-polis, kurragömma eller Mamma-Pappa-Barn är så fruktansvärt tråkigt att jag
börjar gråta efter 5sekunder...
Det jag kan tycka är roligt [i 5minuter] är att spela spel, måla/rita eller läsa sagor...dock
är jag en alltför tävlingsinriktad Mamma så jag kan aldrig spela och låta E vinna!
