VÄNTA...
...OM 2SEKUNDER KOMMER DU TILL MIN NYA BLOGG!
http://blogg.alltforforaldrar.se/mammamorran/
VÄLKOMMEN!
Illa, illa, jag mår illa...
Än så länge är den tom men frågan är hur länge...illamåendet står mig ända upp i halsen, Ni vet sådär så man sväljer och sväljer och tillslut mår man ännu mer illa för att man svalt så mycket luft!
Nog om det, jag intalar mig själv att det beror på för mycket mat och att bebisen haft en extra vild dag idag- dessutom läste jag någonstans att det är vanligt att en förlossning föregås av illamående och en dålig mage...men i det tillståendet jag är i nu så kommer jag knappast klara en förlossning!
Barnen sover iallafall, så nu ska jag sippa vatten, vila och gå en bloggrunda!
Dagens dom...
Vad ska man annars göra??
Finns inte så mkt annat att göra än att ställa sig upp när man vaknar ensam med två barn...
Som tur är kom Mamma redan vid 9.00 imorse och åkte precis hem så det är egentligen inte alls synd om mig! Dessutom åkte Pappa och hämtade ut min Antibiotika så jag slapp tillochmed det!
Nu återstår bara de låååånga timmarna innan N kommer hem och kan hjälpa mig med barnen...middagen är iallafall förberedd att ställas in i ugnen så det kan inte bli enklare egentligen- dessutom ringde Han förut och kollade vad de sa på Vårdcentralen, så han vet ju om att jag är dålig så hoppas, hoppas, hoppas han kanske kan komma ifrån innan kl19.00 iallafall...men det vet man aldrig!
Som sagt, inte mycket roligt som hänt här idag, förutom att LillaA blivit totalt superförälskad i ett par av E's boxershorts [rena!] som hon kryper omkring med och har som någon typ av snuttefilt- ser kul ut!
Så nu klagar vi inte mer utan ser vi fram emot en kvällens premiär av FamiljenAnnorlunda & sen en härlig nattssömn!
Tidsfördriv i väntan på PappaN!
[Jag är nog den enda personen som faktiskt gillar Teletubbies, jag tycker de är söta och snälla!]
[En fråga: Varför har Städerskorna Landstingsklädsel medan läkaren jag var till hade på sig en vanlig v-ringad tröja och jeans? Ytterst förvirrande tycker jag!]
MITT 2010
Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Mycket! Fått mitt andra barn, äger ett hus tillsammans med FinasteN- 2010 var nog året som jag blev vuxen på riktigt!
Har du några nyårslöften?
Jag har sällan löften men jag brukar fundera över vad jag vill ha ut av nästkommande år, för mig är nyårsafton lite överskattat, jag tycker bättre om 1/1- ett helt nytt år & en känsla av helt nya förutsättningar!
Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Ja, några stycken! FrökenM, två av mina kusiner, VännenH och säkert några bekanta...
Vilka länder besökte du?
-
Vilket datum från år 2010 kommer du alltid att minnas?
22/2 [LillaA föddes]
28/2 [LillaA's BF]
7/6 [Dagen jag plussade igen!]
3/9 [Dagen jag & N fick E's diagnos]
Vad var din största framgång 2010?
Att jag lyckats ta mig igenom både sorg och enorm lycka- att känna både stor sorg och enorm lycka samtidigt är jobbigare än att enbart känna sorg och kunna fokusera på den känslan [tror jag?] och att N och jag är starkare tillsammans än någonsin!
Största misstaget?
Inga speciellt stora misstag, det är väl mer småsaker...
Bästa köpet?
Allt till barnen!
Vad spenderade du mest pengar på?
Mat & saker till barnen!
Gjorde någonting dig riktigt glad?
Väldigt mycket har gjort mig väldigt glad! Lyckligast är jag över att N alltid, alltid finns hos mig!
Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2010?
LadyGaga [inte för att jag gillar hennes musik...]
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Jag har nog sammanlagt varit både mer ledsen & mer glad än sammanlagt i hela mitt liv!
Vad önskar du att du gjort mer?
Inget, jag tror jag gjort det mesta av det jag ville göra...
Favoritprogram på TV?
Det vanliga BondeSökerFru, EnsamMammaSöker och LiteMerSällskap...
Vad gjorde du på din födelsedag 2010?
Hade en jättefin dag! Strålande sol, lunch vid vattnet tillsammans med Mamma&Pappa och Barnen och på kvällen middag tillsammans med N's familj!
Hur skulle du beskriva din stil år 2010?
Mamma-gravid-kläder men jag tycker ändå jag varit helt okej klädd!
Vad lärde Du dig under 2010?
Jag lärde mig att livet inte alltid är en dans-på-rosor och att Pappa-inte-kan-lösa-alla-problem [haha] Nej, men som sagt, hittills har livet bara lunkat på, inget speciellt har varit jobbigt eller problemaktiskt...förrän iår!
Som sagt, 2010 var året som jag blev vuxen!
Den bästa nya personen du träffade?
Utan tvekan- alla i HUSnrNIO!
Vi hade ju träffats flera gånger innan men det är nog först iår som vi verkligen börjat umgås!
Dagen som slutar tidigt!
Idag blir det inga FuskByggare eller LyxFällor- kroppen sa ifrån ännu mer nu på eftermiddagen och att tex. duscha barnen, som vanligvis brukar vara roligt och mysigt var idag en mardröm...och när Köttfärssåsen skulle kokas fick jag dra fram E's höga stol från IKEA för att sitta på!
Jag har verkligen ont i hela kroppen- axlarna värker och ryggen med, antagligen för att jag går så konstigt...
Imorgon ska vi besöka Tomtenisseverkstan' som är uppbyggd på Museet men som det verkar nu får nog det bli en av de traditioner vi inte orkar med iår- synd för E som ser fram emot det men får jag inte sällskap av någon så går det inte- jag orkar inte släpa med mig båda barnen på en buss i snön...
Nu hoppas jag på en godnattssömn!
Tack för alla kommentarer, de gör dagen lite roligare!
Planerat Kejsarsnitt...
Jo, såhär är det- med två kejsarsnitt i bagaget så blir det kejsarsnitt även den tredje gången om jag så önskar- jag kan föda vaginalt då mina snitt läkt så fint och varit helt utan komplikationer men jag väljer ändå snitt!
Varför?!
När E föddes så VALDE jag helt enkelt att föda med kejsarsnitt, jag är inte speciellt smärträdd [den som tror att man ska välja snitt för att minska smärtan tror nog fel...] eller speciellt rädd för en förlossning heller men jag tyckte att snitt passade mig bättre- det är lugnare, det blir planerat till ett speciellt datum och man slipper den där plötsligt-händer-det-känslan...
Jag kan inte förklara det bättre än att kejsarsnitt passar mig och mina BM har alltid lyssnat på mig, jag har inte behövt prata med någon läkare, någon psykolog eller någon aurorabarnmorska- utan jag har fått bestämma själv, vilket jag tycker är en självklarhet då det är min kropp det handlar om...
Med LillaA bestämde jag mig för att testa vaginalförlossning- men med igångsättning. Åkte in för att bli "igångsatt" och då hade faktiskt små svaga sammandragningar kommit igång helt av sig själv... Låg med värkstimlerande dropp och fick gel etc i två dygn... Fick extrema pinvärkar men som inte påverkade något alls...så efter två dygn av noll sömn och massa ont bad jag om ytterligare ett kejsarsnitt och fick såklart det!
Och nu, så har jag (nog) återigen valt kejsarsnitt- dels för att mig passar det bäst och dels blir det lite tidigare vilket alltid är välkommet...
Jag vet att åsikterna om kejsarsnitt är många men jag tycker att alla borde få bestämma själv, och det har jag fått gjort- vilket jag ser som en självklarhet men är mycket tacksam inför!
[jag anser att BM's roll i det hela ska vara att informera och sen bör man få fatta beslutet själv...]
Att ha mycket inplanerat...
Då älskade jag att planera, jag ville ha fullt upp hela tiden och jag ville gärna veta exakt vad jag skulle göra nästkommande vecka & månad...
Studentfester och andra upptåg som var inplanerade, årets stora luciafest, nollning, sittningar och förfester i olika studentkorridorer skrevs nogrannt ner- annars kunde man ju missa något!
Idag är den personen försvinnen, kanske finns hon kvar innerst inne...idag vill jag ta dagen som den kommer, lever livet just här och nu- och jag planerar helst inte längre fram än morgondagen!
Jag planerar vad vi ska äta, vad barnen ska ha på sig och vad de ska få i julklapp, jag planerar var om med vilka vi ska fira jul och jag planerar in BVC-besök, MVC-besök och vems tur det är att ha sovmorgon...
Vart tjejen som vinglade runt på stilettklackar sena lördagnätter, drack rosa drinkar och sov tills hon vaknade tagit vägen vet jag inte....men jag är glad att jag lärde känna henne och fick dela hennes rosa-glittriga-champagneliv i ett par år!
Oj, nu har LillaA fastnat under en stol....
En lat dag på sofflocket...
Idag var N med så det var lite extra mysigt att lyssna på hjärtljudet idag och dessutom var det tryggt att höra att magen växte som den skulle då jag endast gått upp 1kg sen inskrivningen... Men som sagt, magen låg precis på normalkurvan så då är ju bebisen rätt i storlek och det är ju huvudsaken- och ja, jag äter- jag äter hur mkt som helst men sen stannar inget på kroppen...det är väl allt spring efter barnen...eller all oro...
Hur som helst så fick LillaA följa med Pappa till firman idag vilket är superlyxigt då jag egentligen inte hade något speciellt alls att göra- så dagen har spenderats på sofflocket men först bjöd jag FinaGrannarna på spontanfrukost! Jättetrevligt med sällskap och dessutom bjöds det på hemmagjort julgodis till efterrätt!
Nu har jag precis tagit en varmdusch, tinat kycklingfilé & påbörjat middagen- snart kommer mina Älsklingar hem!
[förutom E, för han blev hämtad av sin Pappa efter dagis idag- han ringde nyss och berättade om hans dagisdag och lät så nöjd och glad! Det värmer mammahjärtat att Han faktiskt har jättekul hos Pappa när han väl är där]
Update: Måste förtydliga att den Den-Blonda-Lilla-Lockiga-Mannen♥ hör hemma i HUSnrNIO och är inte min...fast jag lånar han ibland för han är så SÖT!
Dolt under concealer...
sömnbrist, sprängande huvudvärk, 38gradig feber, antagligen-bihåleinflamation, onda sammandragningar & värk i ena örat.... Tack Lancome!
Men med mat redo att värmas i kylen samt [hittills] glada barn och löfte från N att han ska vara hemma
kl17.00 idag- ska väl den här dagen också rulla på!
Mitt första A-W-A-R-D!
Tack!
I Awarden ingår att jag ska dela med mig av 7 saker om mig själv:
1) Jag älskar skräckfilmer men blir sjukt rädd, ensam vågar jag inte ens se filmer som Beck & Wallander
2) Jag stör ihjäl mig när saker inte är som-de-brukar-vara, när något inte blir som det är planerat eller som det
[enligt mig] borde vara...igår tex. så hade en granne längre ner på gatan besök- besökaren valde dock att ställa sin bil framför vårt hus...störigheten av detta tog nästan livet av mig igår eftermiddag!
3) Jag älskar att plugga och skulle helst se att jag kunde plugga resten av livet & aldrig jobba
4) Jag älskar vardagslivets gång- har rest en hel del men är egentligen inte längre alls intresserad av det, jag gillar vardagen och har inga större materiella drömmar utan mer att alla ska få må bra och vara friska!
5) Jag tycker att det är jättejobbigt så fort E är hos sin Pappa, trots att det gått många år att jag borde vara van det och att han egentligen inte är där speciellt mycket så vill jag helst sätta mig i ett hörn och grina varje gång!
6) När jag var yngre visste jag inte om jag ens ville ha barn- när E föddes tänkte jag att ett räcker men så träffade jag N och nu skulle jag kunna ha 100 barn till för N♥ är en så fantastisk person och pappa!
7) Jag tycker inte alls om djur! Vi har en katt men egentligen tycker jag att djur luktar, skräpar ner och är allmänt störande och dessutom krävande...
♥Nu skickar jag Award:et vidare till Helen & Carola♥
En lugn kväll!
Medan de var ute började jag laga mat åt LillaA och dessutom gjorde jag köttfärssås för att bjuda Mamma&Pappa [och barnen såklart!] på lunch- resultatet blev 32 cupcakesformar med mat till LillaA, jätteskönt att ha i frysen!
Därefter, medan LillaA sov [E bestämde sig för att följa med Mormor hem, så han sover där inatt] så bäddade jag rent allas sängar och körde tvättmaskiner samt plockade in all tvätt från igår- tar tvätten aldrig slut?!
Efter det landade jag i soffan och fick, i samma stund som jag la mig, fruktansvärda sammandragninger- täta...
Så nu ligger jag här- ordinerad vila resten av kvällen- inte mig emot!
[Är inte imponerad av kameran på Iphone- eller så gör jag ngt fel?]
Update från Sjukstugan!
Iallafall om man heter E- han vill gå ut och åka pulka, han vill åka till IKEA och äta köttbullar och han
vill åka till det-riktiga-Leklandet...
Idag har gjorts följande:
- Köksskåp har städats
- Golv har dammsugits
- Memory har spelats
- Lunch har ätits
- E's vanliga övningar har gjorts
Jag är ensam med barnen & att bege sig ut med en febrig LillaA är inget alternativ- men jag förstår att E har det tråkigt, vilket han även tydligt visar genom att med jämna mellanrum sätta sej under sitt skrivbord och låtsasgråta eller genom att förfölja mig med orden "Mamma- du är inte snäll idag tycker jag"...
Och inte blev det något Morfarsfirande heller, lika bra det iom att vi ändå ínte hunnit fixa någon present...men åhh, jag vill också klä mig fint [eller...iallafall klä på mig...] och gå på restaurang!
Snäll som min pappa är så lovade han att efter deras middag komma förbi med take-away åt oss ! ! !
Men ändå, jag vet inte varför jag blev så besviken- jag hade verkligen sett framemot att komma hemifrån lite, få lite trevlig sällskap och god mat... Helt enkelt få ett brejk från vardagen... Suck!
Snälla N- koooom hem från firman nuuuuuu!
LillaA har finste dressen från Tummen-serien
Syskonmys!
Prio 1- MammaMorran!
Idag har jag...bett om hjälp!
Idag har jag erkänt att jag inte är supermamman och att jag faktiskt inte alltid orkar!
Och vad gjorde jag då?
Jo, jag ringde de som alltid ställer upp, de som egentligen inget hellre vill än att ställa upp men som sällan får frågan...
Den här Mamman ringde sin egen Mamma (och pappa)!
Och den här Sambon ringde sin egen Sambo!
Så nu är E hos Mormor & Morfar, nöjd sitter Han i deras soffa, äter chips, ostbågar och pizza- därefter får han nöjd sova i deras hissbara säng och innan han somnar får han se på TV:n i sovrummet...
Och LillaA är med sin Pappa, nöjd med att få massa uppmärksamhet från en förälder som inte är för trött för att ligga på golvet och leka, inte för trött för att bada och skvätta vatten och som outtröttligt kan sjunga 50 barnsånger vid nattning...
Så, roligare än såhär blir det inte här inne ikväll, pizza är påväg, MammaMorran ska lägga sig bekvämt i soffan, slå på TV:n, halvsova till Halv8 hos mig & Lyxfällan och sen enbart förflytta mig till sängen...
Ibland orkar man inte...och ikväll prioriteras J-A-G ! ! !
Att samla kraft...
Fick en kommentar från en bloggläsare, som avslutade med att skriva att Hon samlade kraft i stallet och frågade vart jag gjorde det samma...
Och jag har nu funderat på den frågan ett par dagar... Verkligen funderat faktiskt!
Och tyvärr kom jag mest på saker som jag gjorde förr som gav mig nu energi...men inget av de sakerna gör jag idag!
Förr fick jag ny energi av att;
- Jogga i skogen med H, vilket jag verkligen hoppas vi kommer börja med igen efter att Mini-i-magen kommit ut...
- Fikade/lunchade/åt middag med Vännerna
- Tog en lång promenad med Hårdrock i öronen
- Åkte hem till Mamma & Pappa och sovmiddag på deras soffa
Sånt jag gör idag, som liknar försök till att få ny energi;
- Åker till Bergvik och storhandlar utan barnen
- Städar
- Åker en sväng i bilen utan mål, vilket händer extremt sällan och det kan nog mer kallas "verklighetsflykt" än att samla ny energi...
Egentligen är det enda jag känner, som jag fortfarande gör helt för min egen skull, är de snabbfikor som jag och GrannenH har en gång/några gånger i veckan- där vi pratar om allt mellan himmel och jord...sen att den nyvunna energin även kanske kommer från det enormt starka kaffet vi dricker är ju en annan sak...hur som helst, det får mig att få ny energi!
I övrigt vet jag inte...
Hmm, jag ska nog fundera lite mer och återkommer...kanske borde jag avsätta lite tid till ny-energitid i veckan?
Så min fråga- vad gör Ni för att samla ny kraft?
Det regnar...bilder...
NYKÄRA! [Hösten 2008]
Skogsturer på nya kickboarden! [Hösten -2008]
Barnmässan- E får prova att "gå på vattnet" [Våren 2010]
Dagen LillaA föddes, sista magbilden! [feb -2010]
[Fler kort ur "saker-mappen" kommer en annan dag!]
Med det så önskar jag alla en TREVLIG FREDAG-
här hemma är det sovande barn och mys i soffan som gäller!
Akut glamourbrist
...inte för att jag någonsin levt ett speciellt glamouröst liv men om man jämför med förr och nu så är
iallafall skillnaden enormt stor!
Just nu går alla pengar (haha, "alla pengar" = lägsta ersättningen från FK) till tapeter, TV-licens, Falukorv och långkalsonger.
Så här är det ingen champagne, inget glitter och inget glamour!
Därför var det extra roligt att logga in på mailen idag och se att jag minsann vunnit en GoddieBag (där ser Ni jag har sådan brist på glamour att jag inte ens kan stava till g-o-o-d-i-e-b-a-g...) från Schwartzkopf!
Hårvårdsprodukter för torrt och livlöst hår- till en torr och livlös (nästan) mamma...
Tack Schwartzkopf och Denize för den fina vinsten!
Ett spännande paket...
ett och annat kort med tandläkartider... Men igår kom ett fint inslaget paket till mig ! ! !
Och det var minsann en jättefin bloggläsare som skickat mig ett litet bokpaket med två böcker som hon trodde skulle passa mig, och som jag tidigare skrivit att jag vill läsa men inte hittat- dessutom hade hon stoppat med ett litet gulligt kort med några tänkvärda ord- ord som jag verkligen borde ta till mej...det känns som MormorMu känner mig ganska väl...!
Som sagt, det här tycker jag slår alla paket från olika sponsorföretag, att en bloggläsare orkar bry sig så mycket tycker jag är fantastiskt fint!
Böckerna heter:
Orka vara ledig [skriven av Mats Petersson]
Sockerbomben [skriven av Bitten Jonsson & Pia Nordström]
TACK så hemskt mycket MormorMu, jag återkommer med en recension av böckerna senare!
[och kanske kan det bli en skicka-vidare-bok? Om jag läser dem försiktigt så kan jag skicka dem vidare till ngn annan bloggläsare som tycker de verkar intressanta...det låter väl bra?]
Nätvett och Nätetikett
Kikade in på Englas blogg idag, är det någon mer som läser den?, Jag tycker den är en söt blogg och speciellt härlig nu efter att tvillingarna kommit- hon lever verkligen i en vardag långt ifrån min...kanske därför den är extra rolig att läsa?
Iallafall så har en annan bloggerska skrivit ett helt inlägg om Engla, vad hon gör för fel, att det är fel att hon bakar så snabbt efter en förlossning och att det är fel att hon inte klär sina små tvillingpojkar i rosa kläder som deras storasyster haft... Tycka vad man vill om Englas beteende men det fick mig att fundera på det här med nätvett & nätetikett...
Är det tillåtet att bete sig hur som helt på nätet?
Är det okej att säga/skriva vad som helst bara för att man knappar på ett tangentbord?
Om man är aktiv på nätet och delar med sig av sitt privatliv- måste man tåla påhopp då?
Jag tycker inte man ska skriva något som en kommentar/som ett inlägg som man inte skulle vågat sagt till den personen om man mötte den på stan- de som tror att man ser en hel person genom en blogg är nog helt fel ute...
Och till dig, du som skriver anonyma kommentarer till mig från tre olika IP-adresser: Du kan sluta skriva, jag kommer inte godkänna dina kommentarer! Jag vill inte ha den typen av kommentarer på min blogg, här vill jag att det ska hållas en god ton samt att kommentarerna ska vara relevanta för innehållet i inlägget- det ska inte vara anklagelser om att jag försöker göra mitt liv så perfekt i andras ögon eller att jag försöker hålla uppe någon typ av fasad... Det jag skriver är 100% ärligt, dock är det en liten pusselbit av ett helt livspussel!
[och jag måste säga att jag själv tycker jag skriver om en ganska jobbig vardag med en hel del problem så jag tycker inte jag visar ngn perfekt bild som inte finns...]
Vad jag vill säga med inlägget är egentligen att "behandla andra såsom Du själv vill bli behandlad" bör gälla även på nätet!
Fixande naglar (mobilblogg)
Efter att ha diskat, bytt blöjor & tvättat med våtservetter, städat och lekt med lera kan Ni ju tänka Er hur mina naglar ser ut...
Förr fixade jag alltid naglarna på salong men nu finns det ju som sagt lite annat att lägga pengarna på...så idag fick det bli en budgetvariant- hela lösnaglar som man själv klistrar fast med ett tillhörande nagelklister- får se hur de sitter men jag tycker resultatet ser helt okej!
[Tog en kort variant för att kunna fixa blöjbyten och annat fix]
Mamma till ett annorlunda barn!
Var går gränsen för mammarollen och lärarrollen?
Ibland känner jag mig mer som en dagisfröken än som en mamma...
Vart går gränsen för mammarollen och polisrollen?
Ibland känner jag mig mer som en hemmapolis än som en mamma...
Jag vill ha tid att mysa med mina barn, bara sitta i soffan och kramas, låta dem leka, kleta, kladda- sånt som barn gör men som vi sällan har tid med här!
Jag är rädd för hur det kommer bli när bebisen kommer- vem ska ta hand om allt då?
N jobbar jättemycket (vilket behövs för att vi ska ha ngt att leva av) och jag är ensam med barnen både när de vaknar och somnar för natten...
När kommer jag hinna med mammamys-rollen då?
När maten är lagad, tvätten är tvättad, golven är dammsugna och hyllorna dammtorkade...eller aldrig?!
Vad jag vill säga med det här inlägget vet jag inte riktigt- inget egentligen mer än att ibland är det f-n inte lätt att vara mamma!
