En trött start på veckan...
Igårkväll började E känna sig hängig, han ville sitta under den rosa filten och gosas- E är en väldigt kramig kille men när jag satte mig hos honom fullkomligt ångade det om hans lilla kropp...feber!
Så det blev hej-hopp-i-säng med öppet fönster och Panodil...
Han hade inte jätthög feber men ändå tilläckligt för att ge Panodil då E har lätt för att få feberkramper
om febern stiger snabbt, vilket både är det läskigaste jag är med om (man vänjer sig aldrig) och så är det hemskt jobbigt för honom (han blir som en liten trasdocka efter varje feberkramp).
Så idag blir det inget dagis för E, han får vara hemma, mysa runt i pyjamas och se på film.
Som tur är kommer barnens Mormor hit och hjälper mig idag, jätteskönt att vara två vuxna så jag verkligen kan ägna mig åt min lilla sjukis!
Tack för dina fina ord! Gillar din blogg så dig kommer jag också följa.
Hoppas ni får en fin måndag och att febern går ner.
KRAM
Tack! Kul att du tycker om bloggen. Ja vi tatuerade in våra namn som förlovningsringar och äktenskapsringar. Vi har ringar oxå men det är inte alltid man använder dom, min man jobbar med maskiner som skrapar ringarna hela tiden och tränar boxning där man inte kan ha ringar och jag är mest hemma och går sällan med ringen på här hemma eftersom man lagar mat, diskar och allt sånt hela tiden. Så det fick bli tatuerade ringar med våra namn hi hi. Lite ovanligt och skoj.
Intressant blogg du har.
Tufft liv som ung och snart 3 barn samt ADHD barn.
Lycka till med allt!! =)
Kram
Vad jobbigt, kram till dig :)
Hoppas han piggar på sig snart, här är vi inne på femte sjukdygnet och än ses inget större ljus i tunneln
Stackarn, hoppas att han mår bättre snart.
Sv: visst var det ett klockrent kort.. hon var stolt min tös.
kram
Ja, det är lite märkligt det där! Men det är nog nyttigt att få längta lite efter dem med :)
Usch, feberkramper pratade vi om på föräldragruppen nu sist. Det låter otäckt! Hoppas han kryar på sig.
KRAM
