Mötet med Rektorn

Idag när vi kom till dagis och jag skulle lämna E så möts jag av vikarier och lärarstudenter som meddelar att den ordinarie personalen är sjuka [eller iallafall några av dem] vilket gjorde att ingen dagispersonal kunde avvaras för mitt inplanerade möte- suck och självförtroende bortblåst!

Övervägde faktiskt att avboka mötet men ångrade mig och gick dit, möttes där av RektorL och SpecialpedagogU- jättegulliga damer som [faktiskt] var pålästa om E's problematik och hade, redan gjort upp en handlingsplan mm. för att utreda möjligheten till en extra resurs [resurs fick jag lära mig att det heter, jag fick även lära mig att de "baracker" som en del klasser går i kallas paviljonger...].

Det kändes lovande, det jag är lite orolig för är att de inte jobbar med "assistentrollen" längre utan det blir liksom hela hans klass som får en extra resurs som skall verka för gruppens bästa...det kändes lite flummigt och oklart vad det innebar i praktiken men det fungerade tydligen bra i andra klasser så det är ju bara att hoppas på det bästa...!

Hur som helst, så bokades nya möten in och det känns bra att ha haft en första kontakt med skolan och ändå fått svar på en hel del frågor samt att jag bad om ett möte med en Förskoleklasslärare för att det vore intressant att se vad om egentligen krävs av barnen i förskoleklassen- när jag bad om det så fick jag ett "oj, det har ingen bett om förut men självklart ordnar vi det"...
Haha, jag tror egentligen att det tyckte jag var en riktig pain-in-the-ass men de svarade på mina miljoner frågor så snällt!

Som sagt, inget direkt blev bestämt men jag tycker mötet var bra...och för varje möte växer jag lite som Mamma...för det är inte lätt att sitta där på dessa möten...själv...!

[Usch, när specialpedagogen frågade "Vem är E då?"började jag genast berätta om utredningen och hans diagnos- det slog mig senare vilken hemsk mamma jag är! E ÄR väl inte sin diagnos, självklart skulle jag beskrivit honom som den goa och glada och snälla killen han här, jag skulle ju inte beskrivit hans diagnos- det är ju precis den attityden som jag vill ska förändras i samhället, att man ska se människan bakom diagnosen och så gör inte ens jag det!]



Måste bara avsluta med en fråga- på E's skola har de inte en och samma resurs varje dag! Och heller inte samma resurs hela dagen- vad tror Ni om det?
Jag hade ju helst sett att det är samma person varje dag, hela dagen...
Det känns ju som att det inger med stabilitet och trygghet om det är samma person...eller tänker jag fel?!

Kommentarer
Postat av: Skytten L

Ville bara säga att det är kul att läsa att det går i rätt riktning även om det är med små steg och att jag tycker att du är fantasktisk och att du skall tro på dig själv. Det är nog inte många som kan tänka sig in i din situation och ännu mindre förstå den.



Hoppas att allt löser sig med förskolan och den extra resursen.



Kramar

Skytten L

2010-11-24 @ 10:50:36
URL: http://skyttenl.blogspot.com/
Postat av: sofie,

det bästa är nog att det alltid är samma person och om det nu absolut inte skulle gå i alla fall samam person hela dagen, tror det kan bli rörigt för E om det är olika personer varje dag och om det dessutom byts person under dagen.

2010-11-24 @ 12:41:27
URL: http://sofiesundqvist.blogg.se/
Postat av: Malin

Du tänker helt rätt med att E ska ha samma resurs varje dag så han blir trygg i skolan. Ett barn ska ju vara trygg i skolan så jag förstår inte varför det e olika?!?



Hoppas iaf att allt löser sig med resurs till E :)

Kramar

2010-11-24 @ 14:56:58
URL: http://minbebis.com/blogg/tultaliten
Postat av: Elinas Hem

Nej jag slipade inte möbeln innan, det behövdes inte som tur var så det blev ett enkelt projekt:-) Orden ovanför gardinerna i köket är La cuisine (jag gjorde en egen chablon och målade), franska för "köket":-)

2010-11-24 @ 16:37:51
URL: http://elina85.blogg.se/
Postat av: Emma

Har jobbat lite (läs jättelite) som resurs i en klass där det bl.a. gick en pojke med någon slags autism. På honom märkte jag att han blev väldigt störd när vi vikarier kom och gick utan någon ordning.... Stackars goa killen fick inte riktigt koll på oss!

Hoppas E's skola löser det smidigare än den jag var på.

2010-11-24 @ 16:57:31
URL: http://emmasgarderob.blogg.se/
Postat av: Susanne

R hade en resurs som även var till för hela klassen, men R kom alltid i första hand. Jag tyckte det funkade kanon. Att ha en och samma personresurs är jätteviktigt tycker jag. Verkar rörigt att aldrig veta vem som kommer att vara på plats när man kommer till skolan

Jag var oxå en jobbig mamma eftersom jag ställde krav på skolan, stå på dig för du komma vinna många "strider"

Kram Susanne

Sv: All snö hade blåst mot vår framsida, så det var ett måste i morse att skotta. När jag kom hem hade R skottat så fint eftersom det vräkt ner hela dagen.

2010-11-24 @ 19:15:15
URL: http://mittlivsomsusanne.blogspot.com/
Postat av: Mira

Oj, det lät konstigt att inte ha samma resurs hela dagen tycker jag. För att det inte ska bli rörigt och för många olika människor som ställer olika krav så är det nog bra med en och samma..

Vi får hoppas att de diskuterar mycket för att få samma förhållningssätt gentemot E och även andra som kanske behöver stöd i klassen. Jag har haft ett barn som behövde stöd, vi hade en resurs i gruppen - men vi alla diskuterade fram ett gemensamt förhållningssätt gentemot barnet. Det fungerade bra.

2010-11-24 @ 20:07:47
URL: http://mirandalux.blogspot.com
Postat av: Cissi

Det är A och O att barn med denna problematiken har samma resurs varje dag, hela dagarna. Det jag själv har sett med barn som har samma diagnos som E är att de blir mycket oroliga vid för mycket personalbyten. Jag tycker att du ska kräva att det blir samma personal.



Du är inte en jobbig förälder som begär att få träffa E:s kommande lärare, utan en förälder som bryr sig och vill sitt barns bästa.



Har du fått tips om att använda ett material som heter Teach? Fråga efter det annars. det hjälper till att strukturera barns vardag med bilder så de vet vad nästa steg är.



Ha de bra

2010-11-24 @ 20:20:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0